Sverige på väg mot en majoritet med övervikt

Sverige riskerar > 60 % med övervikt/fetma år 2045

Från välfärd till övervikt – en berättelse om hur vi tappade kontrollen

Prognoser: hur många blir överviktiga på global nivå / framtidsutsikter

Vad forskningen visar

Enligt WHO: 2022 fanns ca 2,5 miljarder vuxna globalt (18+) som var överviktiga, av dessa omkring 890 miljoner var fetma. WHO (Världshälsoorganisati o nen)
En studie från The Lancet (Global Burden of Disease BMI Collaborators) uppskattar att ca 60 % av världens vuxna kommer att vara överviktiga eller ha fetma år 2050 om nuvarande trender fortsätter.
Samma studie förutsäger att ungefär 31 % av barn och unga (5-24 år) kommer att vara överviktiga eller ha fetma år 2050.

Prognos om 10-20 år

Om vi tar “10 år från nu” (dvs omkring 2035-2040) och “20 år” (2050-2060), använder man ofta extrapolering från dessa studier.
Till exempel en rapport (World Obesity Atlas 2023) säger att över 50 % av världens befolkning kan vara överviktiga eller ha fetma redan år 2035. ICA Australia
Så om trenderna håller i sig: inom 10-15 år kan globalt > 50 % vara överviktiga/feta, och inom 20-30 år ännu högre andelar.

Osäkerheter och variationer

Trender är inte uniforma: vissa regioner ökar snabbare, andra kanske planar ut. Exempelvis höginkomstländer kan nå en platå eller börja sjunka med starka hälsopolitiker.
Ekonomisk utveckling, utbildning, diet, fysisk aktivitet, policy (skatter, reglering av livsmedel, tillgång till hälsovård) påverkar stor skillnad.
Effekter av ny medicinsk behandling, ökad medvetenhet, teknologiska hjälpmedel etc kan bromsa utvecklingen.

Varför övervikten ökar: drivkrafter

Livsmedelsmiljön (“food environment”)
- Tillgång till energität, billig, starkt processad mat med högt innehåll socker, salt och fett.
- Stora portioner, marknadsföring av ohälsosamma livsmedel.
Minskad fysisk aktivitet
- Mer stillasittande arbete, biltransporter, teknik, fritid som ofta är stillasittande (TV, skärmar etc).
- Urbanisering gör att många kanske inte går eller cyklar lika mycket.
Sociokulturella och ekonomiska faktorer
- I låg- och medelinkomstländer blir livsstilen mer “västerländsk” med förändrad kost och mindre fysisk arbetsbelastning.
- Inkomstförändringar gör att mer processad mat blir tillgänglig/eftertraktad.
- Utbildning och kunskap spelar roll: hur man förstår näringslära, hur man planerar kost och fysisk aktivitet.
Biologiska/individuella faktorer
- Genetik; vissa personer är mer benägna att lägga på sig vikten eller reagera på insulinresistens.
- Åldrande: med ålder tenderar muskelmassa att sjunka, vilket gör det lättare att gå upp i vikt och svårare att bibehålla glukosmetabolism.
- Hormonella förändringar (t.ex. efter klimakterium hos kvinnor).
Miljö och politik
- Regleringar kring livsmedel, skattepolitik, subventioner etc kan påverka priser och tillgänglighet av hälsosamma alternativ.
- Infrastruktur för motion (gångvägar, cykelbanor, parker etc).
- Hälso-vårdens roll i förebyggande och tidig upptäckt.

Sverige riskerar > 60 % med övervikt/fetma år 2045

Vad som skulle krävas för att bromsa utvecklingen?

Prognos för Sverige: hur många kan vara överviktiga om 10–20 år?

Att göra exakta prognoser är svårt, men baserat på trender kan vi göra en rimlig uppskattning:

I dag har ungefär hälften av vuxna svenskar övervikt eller fetma. Folkhälsomyndigheten
Förekomsten av fetma (BMI > 30) har tredubblats sedan 1980-talet i Sverige. Folkhälsorapport Stockholm
Enligt Obesitas Sverige har omkring 16 % av männen och 15 % av kvinnorna fetma idag. Obesitas Sverige

Om de nuvarande trenderna fortsätter skulle vi kunna se följande:

Tidsram	Förväntad andel med övervikt/fetma*
Om 10 år (ca 2035)	~ 55–65 % av vuxna
Om 20 år (ca 2045)	~ 60–70 % eller mer

* “Övervikt/fetma” = BMI ≥ 25.

Varför prognosen pekar uppåt

Trenden sedan 1980 har kontinuerligt gått mot högre viktklasser.
Ökningen är särskilt kraftig bland yngre generationer, vilket tyder på att fler kommer bära med sig övervikt längre.
Om inget dramatiskt bryter trenden – kraftfulla folkhälsoinsatser, ändrade kostnormer, högre fysisk aktivitet i befolkningen – kommer ökningen sannolikt fortsätta.

Fetma konsekvenser kostar mer än vi tror – och vi betalar priset

Fetma är Sveriges dyraste sjukdom – men inte för att vi behandlar den. Vi spenderar i stället 15 gånger mer på att behandla dess följdsjukdomar. Över 20 olika sjukdomar är direkt kopplade till övervikt och fetma, vilket gör att en stor del av vården i praktiken handlar om fetmarelaterade problem. Specialistvården lägger i dag femton gånger så mycket pengar på att behandla sjukdomens konsekvenser som själva sjukdomen i sig.

🔴 20 sjukdomar kopplade till övervikt och fetma

Enligt Socialstyrelsen och aktuell forskning är följande sjukdomar direkt kopplade till övervikt och fetma:

Typ 2-diabetes
Hjärt-kärlsjukdomar
Stroke
Högt blodtryck (hypertoni)
Fetmarelaterad cancer (t.ex. bröst-, tarm- och livmodercancer)
Astma
Sömnapné
KOL (Kronisk obstruktiv lungsjukdom)
Gikt
Gallsten
Leversjukdomar (t.ex. fettlever)
Njursten
Reumatoid artrit
Osteoartrit (ledartros)
Psykisk ohälsa (t.ex. depression, ångest)
Metabolt syndrom (syndrom X, insulinresistenssyndrom och dysmetaboliskt syndrom)
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
Graviditetsdiabetes
Försämrad fertilitet
Prader-Willis syndrom (sällsynt genetisk sjukdom)

Dessa sjukdomar leder till förlorade levnadsår, ökad sjukfrånvaro och ett ökat tryck på sjukvården. Trots detta får endast en liten andel av de drabbade behandling för själva fetman.

💰 Vårdkostnaderna skenar

Enligt en studie från 2022 uppskattas de årliga samhällsekonomiska kostnaderna för fetma i Sverige till över 70 miljarder kronor. Detta inkluderar direkta vårdkostnader, produktivitetsförluster och förlorade levnadsår.

🚨 Det är dags att agera

Vi kan inte längre blunda för sambandet mellan fetma och dess följdsjukdomar. Det är dags att satsa på förebyggande åtgärder och behandling av fetma för att minska sjukdomsbördan och vårdkostnaderna.

Progression av typ 2-diabetes: från muskelfunktionsförlust till full insulinresistens

Steg i utvecklingen

Genetisk/ärftlig disposition + livsstilsfaktorer
- Man har ofta en bakgrund med risk — tex familjehistoria, låg fysisk aktivitet, kost med högt innehåll av socker/raffinerade kolhydrater och mättat/fet mat, övervikt eller bukfetma.
Tilltagande fettinlagring, särskilt visceralt fett
- Fett runt inre organ (bukfett) och även fett i och kring muskler kan störa metabola processer.
- Fettväven frisätter inflammatoriska cytokiner, fria fettsyror etc, vilket påverkar insulinets effekt negativt.
Minskad muskelfunktion och muskelmassa (sarkopeni)
- Muskler är en huvudplats där glukos tas upp (via insulin). Om muskelfunktionen är nedsatt, eller om det sker förlust av muskelmassa eller att musklerna inte använder glukos effektivt, så minskar kroppens förmåga att reglera blodsocker.
- I musklerna förändras metabola vägar: tex sämre aktivitet hos enzym som möjliggör omvandling av glukos → glycerogen, störningar i glukostransportören GLUT4 etc. PubMed
Insulinresistens i muskler + lever + fettväv
- Som en följd av ovan: muskler svarar sämre på insulin (insulinstimulerad glukosupptag minskar).
- Lever kan fortsätta producera glukos även då insulin signalerar att den ska sluta (nedsatt hämmning).
- Fettväv reagerar mindre på insulin – vilket leder till högre fria fettsyror och metaboliskt “brus” som ytterligare skadar signaling.
Kompensatorisk hyperinsulinemi
- För att hålla blodsockret “normalt” (eller nära normalt), producerar bukspottkörteln extra insulin. Detta kan funger ab ett tag men har gränser.
Glukosnivåer stiger; förstadier / prediabetes
- Fastande glukos och/eller glukos efter måltid blir högre än normalt men inte tillräckligt höga för diagnos av diabetes.
Diagnos typ 2-diabetes
- När blodsockret, HbA1c etc når diagnosnivåer. Då är insulinnivåer ofta höga (om inte betacellerna blivit skadade) men effektiviteten är reducerad.
Progression: försämrad insulinproduktion + ökande resistens
- Över tid försämras ofta betacellernas funktion – de klarar inte att producera tillräckligt insulin för att kompensera den ökade resistensen.
- Kan leda till behov av läkemedel, ibland insulin, och komplikationer (hjärt‐kärl, njurar, nervsystem etc).

Varför muskelförlust är särskilt kritiskt

Muskler står för en stor del av insulinberoende glukosupptag (när man äter, mycket glukos ska lagras i muskler som glykogen).
Mindre muskelmassa = mindre “lagringskapacitet” + lägre basalmetabolism → lättare viktuppgång, lättare för blodsockret att stiga.
Försämrad muskelfunktion kan också minska fysisk aktivitet pga trötthet, minskad uthållighet etc → det blir en ond cirkel: mindre träning → mer sämre muskler och ökad insulinresistens.

Kan vi vända den tjocka framtiden – tillsammans?

Ja, det kan vi.
FenixDieten är inte bara ett sätt att gå ner i vikt – det är en strategi för att ta tillbaka din hälsa, steg för steg, och samtidigt bidra till att vända den riktning hela samhället är på väg mot: den tjocka framtiden.

Vi lever i en tid där fler svenskar än någonsin har övervikt eller fetma, och där typ 2-diabetes växer som en tyst epidemi. Men bakom varje siffra finns en människa – och en möjlighet till förändring. Fenixdieten bygger på medicinsk vetenskap, näringsbalans och psykologisk styrka.
Här handlar det inte om tillfälliga dieter, utan om att återställa kroppens hormonella balans och lära sig leva på ett sätt som håller i längden.

🌿 Program 1: Fenix Restart

För dig som vill gå ner i vikt, återställa din metabolism och hitta varaktig balans.

Fenix Restart är ett kliniskt inspirerat viktminskningsprogram som kombinerar högproteinkost, lågkolhydratstrategi och psykologisk återträning av hunger, belöning och självkontroll.
Programmet hjälper dig att minska kroppsfett, skydda muskler och återuppbygga en frisk hormonell rytm – utan att leva i ständig kamp mot hunger eller skuld.

💪 Program 2: Fenix Remission

För dig som har typ 2-diabetes och vill uppnå läkemedelsfri remission.

Fenix Remission är ett medicinskt strukturerat kostprogram inspirerat av forskningen från Roy Taylor och andra pionjärer inom diabetesremission.
Programmet fokuserar på att snabbt minska lever- och bukfett, återställa insulinkänsligheten och låta kroppen “starta om” sin blodsockerreglering.
Målet är inte bara normala värden – utan verklig återhämtning och frihet från sjukdomen.

✨ Vi gör det tillsammans

Fenixdieten handlar inte bara om mat, utan om människor.
Tillsammans lär vi oss förstå kroppen, hantera stress, bygga mental styrka och skapa ett nytt förhållande till mat – och till oss själva.
Det är så vi vänder den tjocka framtiden: en människa, en förändring, ett nytt liv i taget.

Vikten av att vakna – innan det är för sent

Varje dag räknas. Övervikt och fetma påverkar inte bara din kropp – det påverkar ditt liv, din energi och din framtid. Men du kan ta kontroll redan idag.

Med Fenix Restart, vårt medicinskt inspirerade viktminskningsprogram, hjälper vi dig att gå ner i vikt, återställa metabolismen och hitta en varaktig balans. Vänta inte – börja din förändring nu och investera i din hälsa.

[Starta Fenix Restart idag →]