Graviditetsdiabetes, eller gestationell diabetes, är en form av diabetes som utvecklas under graviditeten och vanligtvis försvinner efter förlossningen. Den uppstår när kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin för att hantera de ökade kraven under graviditeten. Även om den ofta är tillfällig, kan den ha långsiktiga konsekvenser för både mamman och barnet om den inte hanteras rätt.
Vad är graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes utvecklas vanligtvis under andra eller tredje trimestern. Till skillnad från typ 1 och typ 2-diabetes uppstår den som en direkt följd av hormonella förändringar under graviditeten, som påverkar hur kroppen använder insulin.
Nyckelfakta:
- Uppstår hos cirka 2–10 % av alla gravida kvinnor.
- Diagnosen ställs ofta mellan vecka 24 och 28 genom ett glukosbelastningstest.
- Försvinner oftast efter graviditeten, men ökar risken för typ 2-diabetes senare i livet.
Orsaker till graviditetsdiabetes
Hormonella förändringar
Under graviditeten producerar moderkakan hormoner som hjälper barnet att växa, men dessa hormoner kan också göra kroppen mer insulinresistent.
Ökat näringsbehov
Gravida behöver mer energi och näring, vilket kan leda till att blodsockernivåerna stiger om kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin.
Riskfaktorer
- Övervikt eller fetma före graviditeten
- Ålder över 35 år
- Ärftlighet för diabetes
- Tidigare graviditetsdiabetes
- PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
- Stort barn i tidigare graviditet (>4,5 kg)
Symtom på graviditetsdiabetes
Många kvinnor märker inga tydliga symtom, vilket gör screening så viktig. När symtom förekommer kan de likna andra former av diabetes:
- Ökad törst
- Ofta kissnödig
- Extrem trötthet
- Suddig syn
- Frekventa urinvägsinfektioner eller svampinfektioner
Diagnos
Glukosbelastningstest (OGTT)
Mellan graviditetsvecka 24 och 28 får många gravida göra ett OGTT-test. Testet mäter hur kroppen hanterar en sockerlösning och jämför blodsockernivåerna före och efter intag.
Diagnoskriterier (kan variera mellan länder):
- Fastesocker ≥ 5,1 mmol/L
- 1 timme efter glukosintag ≥ 10,0 mmol/L
- 2 timmar efter glukosintag ≥ 8,5 mmol/L
Behandling och hantering
Kostförändringar
- Ät regelbundna måltider med lågt glykemiskt index.
- Fokusera på fullkorn, grönsaker, protein och hälsosamma fetter.
- Undvik snabba kolhydrater och sockerrika livsmedel.
Motion
- Lätt till måttlig fysisk aktivitet, som promenader, simning eller gravid-yoga, kan förbättra insulinkänsligheten.
- Rådgör alltid med barnmorska eller läkare innan du startar träning.
Blodsockerkontroll
- Regelbunden mätning av blodsocker enligt läkarens ordination.
- Målvärden för gravida är ofta striktare än för andra vuxna.
Medicinering
- Om kost och motion inte räcker kan insulinbehandling behövas.
- Vissa läkemedel, som metformin, kan ibland användas men avgörs av specialist.
Risker för barnet
- Makrosomi – barnet blir ovanligt stort, vilket kan komplicera förlossningen.
- För tidig födsel.
- Hypoglykemi efter födseln (lågt blodsocker hos barnet).
- Ökad risk för övervikt och typ 2-diabetes senare i livet.
Risker för mamman
- Kejsarsnitt på grund av stort barn.
- Högt blodtryck och havandeskapsförgiftning (preeklampsi).
- Förhöjd risk för typ 2-diabetes inom 5–10 år.
Förebyggande åtgärder
Före graviditeten
- Hälsosam vikt och balanserad kost.
- Regelbunden motion.
- Blodsockerkontroller för kvinnor med riskfaktorer.
Under graviditeten
- Följ kostråd och mät blodsocker regelbundet.
- Delta i mödravårdens screeningprogram.
- Håll vikten inom rekommenderade gränser för graviditeten.
Efter graviditeten
- Glukosbelastningstest 6–12 veckor efter förlossning för att säkerställa att blodsockret återgått till det normala.
- Regelbundna hälsokontroller för att upptäcka eventuell utveckling av typ 2-diabetes i tid.
- Hälsosam livsstil för att minska framtida risker.
Sammanfattning
Graviditetsdiabetes är en tillfällig men allvarlig form av diabetes som kräver noggrann hantering för att skydda både mamma och barn. Med rätt kost, motion och medicinsk uppföljning kan de flesta kvinnor genomföra graviditeten utan komplikationer. Eftersom risken för typ 2-diabetes ökar efteråt är det viktigt att fortsätta med en hälsosam livsstil även efter graviditeten.
Text
”Graviditetsdiabetes – det är när blodsockret blir för högt under graviditeten.
Det beror på att hormoner från moderkakan gör kroppen mindre känslig för insulin.
Vanligtvis märker man inga symtom – därför testas många mellan vecka 24 och 28.
Om den inte behandlas kan barnet bli stort, födas för tidigt eller få lågt blodsocker efter födseln.
Med rätt kost, motion och ibland insulin kan du hålla blodsockret stabilt och skydda både dig och ditt barn.
Och kom ihåg – efter graviditeten är risken för typ 2-diabetes högre, så fortsätt ta hand om din hälsa.”